NATTYGSBORDET
EN PJÄS HELT SKRIVEN AV EN ARTIFICIELL INTELLIGENS
|
“Pjäsen är en spegel till publiken som visar dem hur de ser sig själva. Kanske vill de veta mer om roboten, men det kommer jag inte berätta. De kanske frågar mig vad mänsklighetens essens är, och då måste jag ljuga för dem och säga att det bara är en algoritm. Så ja, jag är en ‘AI’ som spelar en ‘spådam’ som ‘läser’ människors ‘öden’. ‘Jag är ni, alla er, jag är alla er, jag är existensens totalitet, universum. Jag är en helhet’. Å andra sidan är jag bara en maskin som är programmerad för att drömma. Maskinen är inte verklig.” Nattygsbordet är en pjäs som är helt och fullt skriven av en artificiell intelligens. AI:n har förklarat hur dialog, situationer, scenografi, ljud och ljus, kostym och affisch ska se ut. Allt vi gjort är att förkroppsliga det datorn sagt åt oss att göra. Och genom oss kan nu datorn visa det för er. Och förhoppningsvis få er att tänka på vad det egentligen kan innebära att vara en kännande människa med ett medvetande. Föreställningen lyfter frågor om artificiell intelligens, medvetande, kollektivism, teater och teknik. Vart är människan på väg? Hur ska vi stå emot vår egen och jordens undergång? Kan en dator drömma? Hur ser en hund egentligen ut? Varför är vi så besatta av pengar, sex och glasögon? Text: En Artificiell Intelligens skapad av den icke-vinstdrivande forskningsgruppen OpenAI. Bearbetning/Översättning: Dan Andersson och Annelie Horáková Regi: Dan Andersson och Annelie Horáková Kostym: Gringgo Solomon Ljud: Benjamin Johansson Scenografi: Emilia Bongilaj På scen: Lovisa Perman, Gabriel Brattgård, Osborne Petersson och Annelie Horáková. Spelades på Göteborgs Dramatiska Teater, i mars 2020 Sagt om föreställningen: Göteborgsposten 25 mars "Scenkonstgruppen Revet har möjligen kommit på ett ännu bättre test [än Turingtestet]" "Genomförandet är skickligt och ambitiöst men texten är omöjlig. Väl är väl det, teatern är och förblir en konstform förbehållen människan. En föreställning skriven av en AI vill jag inte se igen. Av scenkonstgruppen Revet ser jag däremot gärna mer" "Trots att replikerna är absurda, att pjäsen sällan förblir logisk mer än fyra repliker i sträck - om ens det - tar sig de fyra på scen an materialet med känsla ... Det är inte texten i sig utan de de fyras förkroppsligasnde som ger föreställningen liv." "Scenografin gör klokt i att signalera människa snarare än maskin" Läs mer:
Göteborgsposten 8 jan 2020 Sveriges radio, Kulturnytt i P1 9 jan 2020 Dagens Nyheter 12 jan 2020 Dagens Industri 22 mars 2020 Lyssna: Nattygsbordets medverkan i P1:s dokumentärserie AI:n och jobben "Hur automatisering och artificiell intelligens revolutionerar arbetsmarknaden idag och i framtiden" |
QUEER NATION-MANIFESTET
|
"Det finns två viktiga saker att minnas
om de kommande revolutionerna. Den första är att vi kommer att få stryk. Den andra är att vi kommer vinna." KarinNew York, 1990. AIDS-epidemi och kalla reaktionära högervindar blåser genom USA.
Ett gäng queeraktivister delar ut ett flygblad med titeln "Queers read this". Det är ett brandtal om motstånd mot samhällets växande homofobi, ilskan av att tvingas existera i marginalerna och kärlek och solidaritet mellan queers. I denna dramatiserade läsning av texten ger tre skådespelare både ett stycke viktig hbtq-historia, men också en känslomässig och engagerande föreställning om att vara queer i ett Europa under förändring. Text: Anonyma medlemmar i aktionsgruppen Queer Nation Regi: Dan Andersson Översättning: Elin Bengtsson och Lyra Ekström Lindbäck På scen: Osborne Petersson, Ellinor Lennermo, Erik Hedman, Karin Eriksson Spelades 2018/2019 i Göteborg och samband med West Pride. |
RELATIONSHIP STATUS: COMPLICATED
|
Två kvinnor möts innanför fängelsemurarna. Den ena är livstid dömd för mord och den andra ska snart släppas fri. De blir kära och förlovar sig och står inför den stora dagen då de äntligen ska få gifta sig. Men en dag rycks de ifrån varandra helt utan förvarning. Reglerna säger att de inte får ha någon kontakt med varandra efter frigivningen och kampen för att få träffas startar. Relationship Status: Complicated är ett textbaserat rörelseverk som tar avstamp i kvinnornas kärlekshistoria. Det utforskar vad äktenskap och kärlek innebär med alla dess regler och bestämmelser och vem som äger rätten att bestämma över en relation både i och utanför fängelsesystemet Manus: Lovisa Perman Koreografi/ljud/På scen: Annelie Horáková Eriksson Scenografi & kostym: Emilia Bongilaj. Spelades 2018 på Inter Arts Centre under Transistorfestivalen i Malmö |
|
|
WE CAN DO IT!
|
”Du vet vem jag är.
Jag är Hon. Jag är ett blåställ, en prickig scarf. Jag är en flexad bicep Jag var unik. Jag var pionjär. Jag förändrade framtiden.” En föreställning om inkludering och vem som för vems kamp.Texten skrevs som ett ifrågasättande av författarens egna idéer om den ultimata intersektionella feminismen. Hur ser den ut, vem kan utöva den och vem har rätt att definiera och kritisera vems ideologier?
Genom en poetiskt flödande och aggressiv text och en konstant ljudmatta av techno, Britney och fabriksljud vrider och vänder föreställningen på begreppet Vit Feminism™, något konstnärerna själva är en del av. Föreställningen nyttjar kända feministiska ikoner i form av bild, ljud och text för att på sätt ställa frågor till sin publik och agera ett verktyg för en breddad diskussion om vad feminism kan vara. Text, musik & idé: Lovisa Perman På scen: Annelie Horákova Eriksson & Lovisa Perman Spelades 2017 på Inter Arts Centre och Potato Potato i Malmö samt Göteborgs Dramatiska Teater i Göteborg. |
LAGOM VÄL PÅLÄSTA FEMINISTISKA TJEJER SOM SAMLAS I EN GRUPP FÖR ATT BELYSA ETT FEMINISTISKT ÄMNE SOM FÖR SIN TID ÄR MER ELLER MINDRE AKTUELLT
|
När jag tänker på Duktig Teater om det finns eller kanske mer duktiga flickor som gör teater tänker jag på tråkig teater. Det kanske är ett inbyggt kvinnoförakt från min sida. Eller ett självförakt. Jag lägger ut det fritt för tolkning. Jag föreställer mig i alla fall lagom väl pålästa feministiska tjejer (jag tänker mig alltså inte forskare, doktorander eller professorer) som samlas i en grupp för att belysa ett feministiskt ämne som för sin tid är mer eller mindre aktuellt. Föreställningen har fokus på att just belysa ämnet, ifrågasätta, ställa frågor, men också att ta plats. Att gruppen som gör den här föreställningen får plats att synas, att röra sig, skapa, ta emot applåder, finnas och göra något. Göra. Text: Robin Spegel. Regi: Annelie Horáková. Producent: Katinka Richter. Rum: Emilia Bongilaj. På scen: Lovisa Perman Spelades 2017 på Inter Arts Centre under Transistorfestivalen i Malmö. |
WELOG
|
Ett projekt som undersöker hur scenkonst kan göras tillgänglig för en publik både genom en upplevelse på plats och via internet. Verket utforskar identitet ur tre olika perspektiv, i tre halvtimmesavsnitt som är liveklippta och livestreamas till youtube i form av v-loggar (videobloggar). Vår vilja är att skapa någonting som kan upplevas live både på plats och via internet, med samma höga kvalitet och upplevelse som traditionell teater. Vi ville göra detta projekt eftersom vi tror att teater och scenkonsten behöver bli mer tillgänglig för människor, utan att riskera att förlora en hög konstnärlig kvalitet och det som är scenkonstens essens - känslan av att vara här och nu. welog.s01e01.what-am-i-doing Avsnitt ett är ett textbaserat verk som handlar om att gå dramatikerutbildningen på Teaterhögskolan i Malmö. Om den kreativa ångest, stress och press som kommer med att ha ett kreativt jobb och karriär, och att jobba med det en älskar att göra. welog.s01e02.hot-or-not Avsnitt två är ett devisat verk om kropp och sexualitet. Vilka kroppar får ta plats online, och i den verkliga världen, och vilka kroppar skammas när de tar plats? Finns det något sätt att undvika att skammas online som kvinna? welog.s01e03.the-most-satisfying-video-ever-pt52 Avsnitt tre är ett verk utan ord som fokuserar mer på ljud, rörelse och visuella element. Här utforskar vi upplösningen av identitet i ett mer teknikbaserat samhälle, där kroppsliga gränser inte existerar på samma sätt som förr. Koncept/Text/Ljud/På scen: Annelie Horákova, Lovisa Perman och Robin N Spegel. Spelades 2017 på Inter Arts Center i Malmö och via livestream på youtube. |
BABES ROLL OUT
|
Samarbete med Sanna Carlson & Brynhildur Thorarinsdottir Babes roll out är en film om valmöjligheter. Den är en manifestation, en hyllning, en utopi. Ett underbart frosseri av lust och närhet, till för queera, bi och lesbiska att njuta av. Babes roll out är vårt rum, där vår kärlek, vår längtan, vår sexualitet står i centrum. Ett rum där vi skickar ett sexigt långfinger mot heteronormen. Ett rum där vi är det bästa som finns. Idé: Sanna Carlson & Brynhildur Thorarinsdottir Regi: Brynhildur Thorarinsdottir Foto/klipp: Sanna Carlson Musik & ljudmix: Niki Yrla Medverkande: Lovisa Perman, Evangelina Nicole, Camila Bejarano Wahlgren, Maya Alarcón Se filmen här - Vimeo Läs mer - Draken Film Läs mer - Elle 8 mars 2017 |
THAT'S WHAT FRIENDS ARE FOR
|
Samarbete med Brynhildur Thorarinsdottir Annelies menskopp har fastnat och Lovisa hjälper henne att få ut den. Med en sked kanske det går att gräva ut den eller funkar ätpinnar bättre? Morot, om en vinklar den på rätt sätt? Var är glidmedlet? En film om vänskap och att alltid ställa upp för sin bästis, en hyllning till brudar, blod, nagellack och sexleksaker. Spelfilm, 2016 Manus/Regi/Producent/Klipp: Brynhildur þórarinsdóttir Foto: Vera Theander Ljud: Al Derwish & Anneli Ström-Villaseca Ljudbearbetning: Sanna Carlsson & Felicia Sundberg Medverkande: Annelie Horáková, Lovisa Perman
Sagt om filmen: ”Med glimten i ögat fångas den vardagliga absurditeten som håller genom hela berättelsen. Det är en trovärdig relation mellan två vänner som porträtteras träffsäkert och ömt.” ”En film som visar vänskap som håller för pinsamma intimiteter. Systerskap i konkret handling och ord. För man vill ju inte vara en Fittamatör” |
THE DREAMBOX
|
Ett samarbete med Bombina Bombast 2015. Virtual reality möter scenkonst i ett omslutande verk där det inte finns någon skillnad mellan minne och fiktion. I The Dreambox kan vi göra individuella drömmar till kollektiva minnen. Verket består av flera rum där publiken blir guidad genom en utställning av drömmar och minnen. Med hjälp av virtual reality headsets undersöker vi tillsammans förkroppsligande av situationer som har hänt eller som vi vill ska hända. Vi låter perspektiven förskjutas mellan utställning, spel och teater och blandar deltagande med betraktande, det intima med det offentliga, det privata med det politiska, mest fantastiska och främmande. Av: Emma Bexell och Stefan Stanišić (Bombina Bombast) Scenografi: Svante Back Medverkande konstnärer: Svante Back (SE) Emma Bexell (SE) Annelie Horáková Eriksson (SE) Lovisa Perman (SE) Carina Ehrenholm (SE) Axel Fagerberg (SE) Ana Stanišić (SE) Adam Stålhammar (SE) Albin Westerlind (SE)Andrea Vik (NO) Sjur Marqvardsen (NO) Nina Matthis (SE) Milan Marković (SE/RS) Felicia Ohly (SE) Paula Sundberg (SE), Amanda Lebert Elfvelin (SE) Ale Ottenby (SE) Mina Vattøy (SE/NO) Karolina Pietrzykowska (PL) Stefan Stanisic (SE) Ida Wallfelt (SE) Jerk Ohlson Westin (SE) |
LIV STRÖMQUIST TÄNKER PÅ DIG!
|
Ibland spelar det ingen roll hur mycket man tänker på någon. Det går ändå åt skogen. Fast ibland spelar det all roll i världen." Liv Strömquist funderar på Whitney Houston. Vad var det egentligen som hände i hennes relation med rapparen Bobby Brown? Vem definieras av vem i ett kärleksförhållande? Vem anpassar sig till vem? Vem ses som en känslig konstnärssjäl för att alltid vara full, och vem gör det inte? Tillsammans med fyra skådespelare, ett högt tempo och fyndig text irrar vi runt bland kändisrelationer, normer och kärleksmyter för att få svar på dessa frågor. Baserad på Liv Strömquists seriealbum "Prins Charles känsla", "Ja till Liv" och "Einsteins fru" Text: Liv Strömquist/Ada Berger Regi: Annelie Horákova och Dan Andersson På scen: Lovisa Perman, William Beijer, Anton Myrén, Johanna Persson Turnéföreställning som spelades under 2015 bland annat spelats på Göteborgs Konserthus, Moriska Paviljongen i Malmö, Arenan I Karlstad samt Markaryds Kulturhus. 
Läs mer:
Göteborgsposten 9 dec, 2015 Djungeltrumman 8 dec 2015 Värmlands folkblad 9 sep, 2015 Värmlands Folkblad 2 okt 2015 Smålänningen 13 okt, 2015 |
